Nordisk läsutmaning - finsk deckare

            Då var första boken i Dantes biblioteks nordiska läsutmaning färdigläst. Novembers land var Finland och jag gjorde det enkelt för mig, valde en bok jag precis lånat till min man. Boken jag avslutade i måndags var Fälla av Marko Leino, nominerad till det nordiska deckarpriset Glasnyckeln. Den handlar om ett antal personer som dras in, frivilligt eller ofrivilligt, i den undre världens handel med knark från Ryssland till Europa. Vesa Levola blir indragen i den undre världen pga av pappans misstag. Han blir skyldig pappans skulder och tvingas delta i saker han inte vill men kan inte avstå för då blir konsekvenserna värre. Leif Turunen vill ta över efter knarkligans ledare Sundström och försöker med alla medel ta ett kliv uppåt i hierarkin. Det finns naturligtvis en polis med i historien, Juha Viitasalo, som jobbar på knarkroteln. Han har en våldsam avsky mot Sundström och vill göra allt för att sätta dit honom. Han dras in i historien på ett sätt han aldrig trott. Det kändes lite snurrigt och det var det också från en början. Många personer att hålla reda på, nya namn men efter ett tag sätter det sig och det är enkelt att hänga med. Den blir spännande och slutet är lagom oväntat.

Personerna är de jag fastnar för, främst Juha Viitasalo och Vesa Levola. De dras in den undre världen utan att vilja vara där och inser att det går inte riktigt att ta sig därifrån. Från början gillade jag inte Juha, han kändes osympatisk och hade en familj han inte engagerade sig i men ju längre historien berättas ju mer för man veta och sympatierna ändras till att gilla honom.

Nordisk noir-deckare kallas den. Det är väl dit Jens Lapidus räknas och den här boken liknar lite hans böcker. Nu var det ett tag sen jag läste dem men den undre världen arbetar hårt och gör sig av med de som inte funkar eller vill för mycket. Finns det fler nordisk noir-deckare och vad krävs för att hamna i den genren?

Leinos bok är helt okej. När den tar fart blir det spännande och problemet med knarkhandeln och den undre världen känns ju aktuellt. Men det är aldrig så att jag bara vill fortsätta och fortsätta tills den tar slut.