Cirkeln-författarna hos efter tio idag

Läste att Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, författarna till Cirkeln, är hos efter tio idag. Tur att man är hemma så man kan lyssna. Gäller bara att komma ihåg. På måndag delas August-priset ut och Cirkeln är en av de nominerade.

Flyga högt är inte alltid lätt

 Katarina von Bredow är en stor favorit bland tonårstjejerna på min skola. Vad är det som gör hennes böcker så populära? Jag tror att det är att de har en hög igenkänningsfaktor och att hennes böcker behandlar teman som berör ungdomar. Vänskap, kärlek, problem med föräldrar, förbjuden kärlek. Jag är säker på att jag hade älskat Katarina von Bredows böcker som tonåring. Jag tycker om hennes böcker som vuxen också men då läser jag med andra ögon. Hennes nya bok Flyga högt är precis lika bra som de tidigare.

Vendela är 15 år och ska precis börja nian. Hon har en bästis, Tove, som hon gör allt med. Skolan börjar igen efter sommaren och Vendela längtar efter att träffa Nils igen. Nils går i samma klass som Vendela och Tove och innan sommaren verkade det vara något på gång mellan dem. Nu hoppas Vendela på att något ska hända, samtidigt är Tove på gång med Nils bästa kompis Loke. Det vore perfekt att hänga alla fyra. Efter några dagar på den nya terminen kommer Silja till klassen. Hon kommer in första dagen och sätter sig på "fel" plats och visar att hon inte bara följer alla oskrivna regler. Det blir naturligtvis direkt en kamp om rollerna i klassen. Vem bestämmer och vad händer om man utmanar de som "bestämmer" i klassen. Detta är en stor och viktigt del i boken hur man är i en grupp och vad som händer om man börjar ifrågasätta det redan givna. Det påminner lite om Tusen gånger starkare  av Christina Herrström när det gäller rollerna men här är det inte bara könen utan rangordning, roller. I och med detta blir också Vendelas och Toves vänskap omskakad då Vendela faktiskt vill lära känna Silja och ibland träffa henne. Detta är inte okej enligt Tove och det blir jobbigt för Vendela att välja, varför kan man inte vara vän med båda utan att det blir konflikter. Det kan jag själv känna igen från min tonårstid att det är svårt att skaffa nya vänner om det samtidigt blir konflikter med de gamla om det. Är man inte så stark väljer man att stå tillbaka. Vendela tar till slut konflikten men det är inte lätt.

Boken handlar också om att vi spelar roller som tex Sven i boken, som är coolast eller Line som är utstött. Det visar ju sig när man väl lär känna någon så är det inte alltid som det verkar. Jag tror att det här är en bok att läsa med elever. Det finns så många saker att diskutera. Är det någon som vet vad ungdomar tycker om boken? Har försökt läsa Tusen gånger starkare med elever men den har aldrig fungerat. Det är för svart eller vitt enligt eleverna, de kan inte känna igen sig (trots att jag tyckt att mycket av det här funnits i klassen...)

Boken är välskriven, den är lätt att läsa. Sen gillar jag den kronologiska berättelsen, är så trött för tillfället på olika tider eller personer.

Trög läsning

Det går trögt med läsningen nu. Vet inte varför men det blir bara några få sidor varje dag. Läser just nu Anne Holts Flimmer som hon skrivit med sin bror Even Holt. Jag är vanligtvis ett fan av Anne Holt, har läst alla hennes deckare och boken är dessutom bra. Lite seg inledning men efter 150 sidor har det dragit igång. Jag skulle behöva få sitta i några timmar och bara läsa men istället slöar jag framför tv-n och spelar Wordfeud.

Fascinerande om Nordkorea

Nordkorea är ett stängt land. Dit går inte att resa hur som helst. Jag har fascinerats av Nordkorea, förundrats över hur kan ett land vara så stängt mot omvärlden, hur man kan leva så isolerat i dagens värld där det så snabbt går att förflytta sig både fysiskt men också via TV och dator? Magnus Bärtås och Fredrik Ekman har besökt det stängda landet och i den August-nominerade boken Alla monster måste dö berättas om det. Det är en fascinerande bok om ett fascinerande land. De tar sin utgångspunkt i kidnappningen av det mest kända filmparet i Sydkorea på 1970-talet, Madame Choi och Shin Sang-ok. De kidnappades 1978 av den nordkorenska regimen och levde i många år i Nordkorea med uppgiften att göra regimvänlig film åt Kim Jong Il. Innan resan träffade de Madame Choi i Seoul och sedan följer de i filmens spår i Nordkorea. Ja så mycket man nu kan påverka sin resa när man reser i Nordkorea. Det är en organiserad gruppresa de följer med på där allt är planerat. Det går inte att ta ett eget steg, då blir det problem. Framför allt för guiderna som följer med. Risken finns att de hamnar i arbetsläger. De växlar mellan att beskriva sin resa, reflektera över vad de ser och göra kopplingar till äldre händelser. Precis vad jag gillar hos en reportagebok. Jag kan lära mig lite nytt och få en bild av tillståndet i ett land. Det de berättar är så absurt, guiderna berättar om något fantastiskt som Kim Il Sung eller Kim Jong Il har gjort och alla kan först eller se att så inte är fallet. Som när de ska besöka det heliga revolutionära berget Baekdu och guiden säger att bergstopparna alltid är snötäckta och alla kan se att så inte är fallet.  Det är fascinerande hur myten om Kim Il Sung har byggts upp och hur den lever vidare utan att ifrågasättas. I och för sig vågar man väl inte ifrågasätta så mycket när släkten hamnar i ondo under tre generationer om någon gör något fel. Ja det räcker ju att inte lyckas så väl i forbolls-vm för att straffas hårt.

De har lyckats väl med den här boken. Den är lättillgänglig för alla som är lite nyfikna på Nordkorea, krävs inga förkunskaper. Beskrivningarna av de olika deltagarna på resan höjer boken och gör den mer personlig. Grabbgänget från Bromma, ung kille som är Nordkoreaexpert, rysk kemist, en kvinna, värmlänningarna och Trond. Alla dessa har hamnat på den här resan av olika skäl, precis som författarna. Ta och låna - det kanske är en vinnare 21 november när bästa fackbok prisas på Augustprisgalan.

Dagens i-lands-problem!

Jag köper många böcker men har blivit mycket bättre på att utnyttja biblioteket. Sätter upp mig på kö på nya böcker och väntar. Nu har jag 9 reservationer på mitt konto. Problemet är att 5 av dem är på väg till mitt bibliotek nu. Hur ska jag hinna läsa ca 1500 sidor på tre veckor och faktiskt hinna njuta av böckerna. Så här är det alltid, alla böcker kommer samtidigt! Ibland är det jobbigt att vara duktig och låna i stället för att köpa.... :)

Rolig ungdomsroman

Titeln på boken, Min pappa är snäll och min mamma är utlänning, var nog det som gjorde att jag valde den. Emmy Abrahamson har skrivit denna roliga ungdomsbok. Alicja bor i Skåne med sin mamma, pappa och storebror. Varken pappan eller brorsan är särsklit närvarande i boken. Pappan är bortrest när den utspelar sig och brorsan med, även om han kommer hem i slutet. Den handlar om Alicja och hennes mamma. Mamman som inte är som alla andra mammor tycker Alicja. Hon är från Polen och oerhört pinsam. Det är sommarlov och till Alicja kommer hennes moster Sylwia och hennes kusin Celestyna. Mostern ska komma ifrån sin man som är en odugling och söker arbete som städerska, med förhoppning att hitta en ny man. Släktingarna flyttar in och det blir jobbigt för Alicja. Samtidigt kommer två polska snickare för att bygga om badrummet. Det blir ganska kaosartat hemma hos familjen och Alicja vill helst försvinna. Om det inte är tillräckligt jobbigt med alla knäppa släktingar, börjar hon dessutom träffa Ola Olsson, killen som bästa kompisen drömt om länge. Upplagt för stora problem, man får inte bli kär i den kompisen vill ha. Ja och det blir en jobbig och knäpp sommar.

Boken är riktigt rolig, jag kommer på mig själv att sitta och fnissa en hel del. Allt går verkligen fel och författaren är duktig på att beskriva personer och händelser på ett bra sätt. Det dyker upp små regler hela tiden, t ex "# 234: Acceptera att äldre och för omvärlden helt obekanta eller förkastade huskurer från Polen är bättre än alla vetenskapligt utprovade läkemedel som går att köpa på Apoteket." (s. 7), som när en av mostrarna tipsar Alicja att skölja sin hy med urin 2 gånger dagligen för att bli av med sina finnar.

Pinsamma föräldrar har vi väl alla mer eller mindre. Extra pinsamma och jobbiga är de väl när man är tonåring. Oavsett om du har svenska eller utländska föräldrar/släktingar tror jag man kan känna igen sig i den här boken. Alicja andra stora problem är att kompisens drömkille blir kär i henne. Hur ska hon agera? Det är inte enkelt, Alicja har ångest, drar på det och vill inte berätta för kompisen, vilket blir jättejobbigt. Ganska intressant tema, hur ska man agera i ett sånt läge?

Kul bok blir mitt omdöme. Lättläst var den också.

Riktigt bra biografi

Jag är med i en bokklubb, där vi träffas ungefär var 6:e vecka. Vi turas om att välja bok och till den här träffen som var i fredags hade jag valt bok. Mitt val var förra årets vinnare av August-priset i fackbokskategorin, Den röda grevinnan - en europeisk historia av Yvonne Hirdman.

Yvonne Hirdman har sökt sin mammas bakgrund. Hon visste inte särskilt mycket om sin mamma, egentligen inte mer än att mamman var grevinna. Mamman är död och Yvonne Hirdman går tillbaka för att få veta mer om sin mamma. Mamman Charlotte föddes 1906 i Baltikum, i dåvarande Tsarryssland. Hennes mamma var från Schweiz och pappan tysk. Sen rör sig famlijen runt i delar av Europa, först Storbritannien och sen Rumänien. Pappan är bokhandlare. Vi får följa familjens historia under första världskriget, mellankrigstiden och andra världskriget. Charlotte hamnar i Tyskland, gifter sig med en fattig greve, Alexander Stenbock-Fermor. Sen blir hon kär i en aktiv kommunist och tar sig till Moskva under utrensningarnas tid. Hela tiden måste Hirdman leta djupt efter att hitta information om mammans tid, hon läser dagboksanteckningar, olika dokument, andras memoarer för att hitta delar av sin mammas oerhört intressant liv och pusslar ihop det till en helhet.
Den här boken är riktigt bra. Biografier kan ibland ha en tendens att bara bli ett upprabblande och ganska långtråkiga. Långtråkig är verkligen inte den här boken, den går inte att lägga ifrån sig. Som läsare dras man in i boken och blir engagerad i Charlottes liv. Den historiska period som boken utspelar sig, från 1900-talets början till andra världskriget, är den allra mest intressanta tycker jag. De flesta böcker som finns om den tiden är om män och kopplas till krigen och jag tror att det är just att det inte är en mans historia utan en kvinnas som berättas som gör boken intressant.

Att Yvonne Hirdman är professor i historia märks tydligt. Det är så mycket historisk fakta i boken, inlagd i berättelsen utan att bli bara upprabblad fakta. Det tillför boken just det lilla extra. Jag som gillar historiska romaner tilltalas av just detta.

Det allra bästa med boken är berättarstilen. Författaren finns hela tiden närvarande i berättelsen. Hon gör egna kommentarer mitt i texten, ställer sig frågor om det möjligen var så här. Mammans berättelse finns ju varken nedskriven eller muntligt berättad utan Hirdman söker sig fram genom olika små delar om sin mamma och bygger ihop det till en helhet. Det är därför det känns så naturligt med de egna kommentarerna hela tiden, att vi som läsare förstår att detta kanske var så men hon inte riktigt vet.
En av årets allra bästa läsupplevelser var detta! Har du inte läst den så gör det. Även om du i vanliga fall inte gillar biografier eller fackböcker. Den här är något helt annat.