Precis som förra boken, Flickan under jorden, vill jag bara läsa vidare. Griffiths är duktig på att bygga upp spänningen. Sen gillar jag miljön, utgrävningar, lite lantligt England, mörker. Det funkar helt enkelt. Ruth Galloway är en skön och lite annorlunda huvudperson i en deckare. Som arkeolog har hon en lite annan utgångspunkt än den klassiska polisen. Sen är hon vardaglig, får mig att tänka på Barbara Havers hos Elizabeth George. Bryr sig inte om sitt utseende, har en skön inställning till jobbet, vågar vara sig själv men ändå lite osäker. Jag vill gärna läsa mer om Ruth och se hur det går med graviditeten och Nelson.
söndag 24 juni 2012
Janusstenen
Precis som förra boken, Flickan under jorden, vill jag bara läsa vidare. Griffiths är duktig på att bygga upp spänningen. Sen gillar jag miljön, utgrävningar, lite lantligt England, mörker. Det funkar helt enkelt. Ruth Galloway är en skön och lite annorlunda huvudperson i en deckare. Som arkeolog har hon en lite annan utgångspunkt än den klassiska polisen. Sen är hon vardaglig, får mig att tänka på Barbara Havers hos Elizabeth George. Bryr sig inte om sitt utseende, har en skön inställning till jobbet, vågar vara sig själv men ändå lite osäker. Jag vill gärna läsa mer om Ruth och se hur det går med graviditeten och Nelson.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har läst de tre första i serien och jag tycker denna var bäst hittills men är väldigt nyfiken på den senaste..
SvaraRadera