Johanna Lindbäcks ungdomsböcker brukar vara populära bland eleverna på min skola. Jag förstår verkligen varför. Jag har läst dem allihop och den senaste Välkommen hem är precis lika bra som de andra. Den handlar om Sara som precis kommit tillbaka till Luleå efter ett år på gymnasiet i London. Innan hon åkte var hon tillsammans med Mattias, en barndomskompis, men hon gjorde slut med honom innan resan. Det var naturligtvis jobbigt men när Sara kommer tillbaka hoppas hon att det inte ska vara några problem utan att allt ska funka. Så enkelt är det naturligtvis inte. Mattias försöker undvika henne så gott det går, det blir inte så enklet att umgås med kompisarna eftersom en av dem är Mattias tvillingsyster och de övriga vet inte riktigt hur de ska förhålla sig. Sara känner sig ganska ensam. Av en slump börjar Sara på jujutsu och där finns den nya grannen Adrian, en kille som Sara inte vet hur hon ska förhålla sig till. Hon blir nyfiken och de börjar umgås allt mer. Samtidigt förbättras Saras och Mattias relation. Till slut hamnar Sara i situationen att hon måste välja mellan dem och det är inte så enkelt som man tror.
Jag sträckläste boken igår, så bra var den. Johanna Lindbäck skriver om kärlek, relationer och tonårsproblem på ett igenkännande sätt. Jag är trots allt 20 år äldre än personerna i boken men kan känna igen mig i dem ändå. Saras förvirring när hon kommer hem från att vara borta ett år. Man tror allt bara ska fortsätta som vanligt men så är det inte. Känslan att vilja att allt ska vara som vanligt när man träffar sin ex-pojkvän, den där lyckliga, pirrande känslan av att bli kär. Allt det lyckas hon skrildra så bra.
